Blandade känslor

S k r e v  e t t  i n l ä g g,  s u d d a  u t.  U p p r e p a d e  d e t t a  e t t  p a r  g å n g e r.  J a g  v e t  i n t e  e n s  v a d  j a g  s k a  s k r i v a  e l l e r  h u r  j a g  s k a  b e s k r i v a  a l l t.  T r e  m å n a d e r  h a r  g å t t  e t t  s n a b b t  h e j  m e n  i n g e t  m e r.

Det gör ont i hela mig när jag ser hur någon kan välja bort sitt eget barn. Se honom i ögonen, höra honom skratta, trösta honom, leka med honom, mysa med honom, säga vid upprepade gånger "min son, mitt barn, vår bebis". Hur kan man.. jag förstår inte.

Såsom en vän till mig sa "hennes mamma har nog aldrig träffat henne". Jag grät nästan då han sa det. Det är verkligen sjukt. Jag svarade kort bara "jadu, vi får väl säga att det är bra att dem har oss då?".

Jag älskar mitt barn, min son, mitt allt. "Jag har mitt hjärta springandes utanför kroppen". Klokt citat!

 

 

 


Kommentarer
Postat av: Annie - mamma till Emil

Okej, men då tycker jag att vi försöker sammanstråla eftersom jag aldrig har varit där och därför inte riktigt vet vart det ligger :D PUSS

Postat av: Ruby och Milo

mooohahaha! har man tur elle vadå?:P

2010-01-20 @ 12:37:11
URL: http://rubykanoby.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback