Emelie, 17 Juni 2006

Det var ungefär 2 veckor sedan jag hörde din röst, 14 hela dagar sen allt var som vanlig.
Kommer ihåg hur du bad mig komma på den där "hej då" festen, men jag aldrig kom.
Jag visste att jag skulle vara för svag för att säga hej då.. Men jag ångrar det nu. Tro mig av varje sekund och minut som går ångrar jag att jag inte kom dit, stöttade dig iochmed den här flytten. Jag kommer ihåg hur jag tänkte åka till arlanda bara för att hålla om dig en sista gång på ja, vem vet hur länge? Jag visste att jag skulle sakna dig, men så här mycket?

Johan, du anar inte min lycka när jag såg dig inloggad på msn igår. Då kunde jag få det där nummret som både jag och Madde försökt få tag på. Helt jävla underbart att kunna höra din röst igen. Du är en vän jag aldrig kommer släppa.

Jag saknar dig, men allt man kan gör är att ta dag i taget.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback